BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder Det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom Det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har på lek och den fria leken. Jag tar även upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lärandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda ämnet.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgång till i en förskolaoch hur dessa används. Jag vill även få svar på hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de väljer när de skapar med surfplattan dels när barnen själva får välja fritt ochdels vilka motiv de väljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserockså pedagogernas inställning till bildskapandet på surfplattorna. De traditionellapappersformat som gäller för bildframställning i skolor är oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intåg i bildskapandet begränsas motivens format, då en vanligsurfplattas skärm motsvarar ett A5 papper. Även tillgång till specialpennor kanpåverka bildernas resultat, för barnen.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.